Ina Dowland Herrera, en mångsidig konstnär och visionär, har sedan 2020 framgångsrikt drivit podcasten TNKVRT tillsammans med Danny Lam. Podcasten är på flera sätt en naturlig fortsättning av det populära Instagramkontot TNKVRT, men den har också blivit ett kreativt uttryck för Inas passion för konst, engagemang och mänskliga rättigheter.
Drivkraft som ständig inre kompass
Herreras inre drivkraft styr hennes karriär, och hon betraktar det som en förmån att arbeta med det hon gör — att dagligen förena kreativitet och grundläggande värderingar kring mänskliga rättigheter.
Att Ina inte växte upp med erfarenhet av arbete inom civilsamhället eller föreningslivet hindrade inte hennes engagemang.
Efter tio år som dansare och danspedagog anslöt hon sig 2017 till Göteborgs FN-förening. Universitetstiden inom Globala Studier fördjupade hennes förståelse för begrepp och teorier, tidigare utforskade genom street dance i New York. Där, i en dansstil där systematiskt förtryck präglar många liv, ställdes Ina inför frågor om antirasism, sociala orättvisor och kulturell appropriering.
”Rasismen i Sverige är inte unik, den är global, och det finns ett mönster.”
I dag fungerar Ina som kreativ projektledare på Human Rights Watch, en global organisation med fokus på att identifiera brott mot och försvara mänskliga rättigheter. Hennes bakgrund som dansare har givit henne unika insikter och färdigheter för att leda kreativa projekt som rör sig mot positiv förändring. Ina ansvarar för att skapa nätverk och installationer som inte bara berör utan även belyser de svåra och tragiska verkligheter som människor utsätts för.
Ett imponerande exempel på detta är när Ina var med och regisserade en modevisning med överlevande från barnarbete inför Europaparlamentet. Inas jobb var att regissera musiken, poesin och narrativet. Modevisningen uppfördes i samband med att parlamentet inledde processen för att behandla lagförslaget om att förbjuda import av produkter till EU som går att spåra till tvångsarbete.
Ina noterar att stora organisationer ibland förlorar kontakten med verkligheten, där människor blir siffror och statistik. Hon betonar konstens förmåga att konkretisera och närma sig frågor på ett sätt som saklig kunskap inte alltid kan åstadkomma.
Skapar inte inlägg för ”likes”
Att driva en så omfattande plattform har både positiva och negativa sidor. Trots risken att ses som ”Instagraminfluencers,” strävar Ina och Danny efter direkt interaktion med sina följare. Integritet är centralt; fokus ligger på att förmedla grundbudskap snarare än att skapa inlägg för ”likes”. Sedan finns det alltid dem som kritiserar, många gånger får de kritiken att de lyfter en nyhet och inte en annan. “Vi är två personer inte en nyhetsredaktion.” förklarar Ina.
“Vi är två personer inte en nyhetsredaktion.”
De positiva med digital organisering enligt Ina:
- Digitala plattformar har blivit politiska
- Engagemang hittas lättare
De negativa med digital organisering enligt Ina:
- Vi kommer ifrån den mellanmänskliga kontakten
- Att endast lyfta orättvisor kan leda till teoritisering och försumning av levd erfarenhet
- Varumärken, självbild kommer alltid att vara närvarande
För att hantera stressen har Ina byggt upp ett stödsystem omkring sig, med människor att ventilera till och tydliga relationer där hon även kan koppla bort. Dansen är också en central del av hennes liv, där en dansklass fungerar som den ultimata meditationen.
Organisering i en polariserad tid
Slutligen vill Ina lyfta frågan om aktivism. Hon utmanar innebörden av att vara aktivist, särskilt i det nuvarande samhällsklimatet där civilsamhället för nedskärningar och aktivister smutskastas. För Ina handlar aktivism om rättighetsfrågor och den demokratiska processen.
”Vår kamp till att skapa ett mer rättvist samhälle får inte kapas av de som vill polarisera och behålla status que.”
Hon fruktar att aktivister och deras frågor kommer att fortsätta smutskastas, vilket hotar den legitima roll de spelar i att skapa ett rättvist samhälle. ”Vår kamp till att skapa ett mer rättvist samhälle får inte kapas av de som vill polarisera och behålla status que.” Att Meta begränsar politisk innehåll visar återigen hur sociala medier inte nödvändigtvis är en demokratisk plats där alla verkar på samma villkor. Det blir ännu tydligare att sociala medier även de drivs av företag vars intressen påverkar användarnas utrymme att uttrycka sig. Dessutom blir det extra relevant att granska vad som klassas som politiskt innehåll och inte, speciellt i kontexten av den senaste censuren Meta har rapporterats föra mot innehåll som stöder palestiniernas rättigheter sedan den 7 oktober 2023.
Följ TNKVRT på Instagram:
Lyssna på TNKVRT podden:
skriven av Niki Chalusi
Interfem arbetar aktivt för att vara en mötesplats för kvinnor, transpersoner och icke-binära som rasifieras, bli medlem och få inbjudningar till våra nätverksträffar (vi står för alla resor) där vi bland annat diskuterar minoritetsstress och andra verktyg för att stötta varandra.
