Från sagoläsare, till reporter för West Pride, bachelor i “Baba söker Mama” – samt hemligt gästuppträdande för Spotify, så har Baba Jaan, en dragking olik många andra kings, underhållit en nischad publik sedan 2021. I en intervju med Interfem, berättar Ruhani om sin dragresa, som sträcker sig från debuten på dragfestivalen Stockwig med dragtrion Al Jizz Queera där de kammade hem kronan i kategorin “Avant Garde”, till sketchklippet “AJQ: The Movie” och nyproduktionen av “AJQ: The Musical”. Med Baba Jaan har Ruhani återskapat en bild av den pappan hen en gång haft – ett homage i form av drag.
Medan många drag kings och queens ofta anspelar på stereotyper av existerande könsroller, vilket i sig är en sorts underhållning Ruhani uppskattar men själv inte har som sitt huvudfokus. ”Baba Jaan avviker på ett sätt som inte tidigare synts. Istället för ännu en till typisk ”fuckboy”-karaktär får du istället träffa på en närvarande blattepappa som uttrycker sin kärlek genom att skära upp frukt och naivt snälltolka allt du säger” förklarar Ruhani.
Ruhani visste dock inte om att Baba Jaan, eller dragscenen i stort, skulle bli en så viktig del av hens liv. Redan innan Stockwig existerade så hade hens vän, George Chamoun, en av arrangörerna bakom Stockwig, råkat så ett frö som väckte Ruhanis intresse för drag. Men det var inte förrän hen befann sig på Stockwigs nyårsfest för att fira in 2019 som fröet rotade sig. Uppe på scen stod Noah Fence i sin glammiga pälskappa, och trollband Ruhani med en självsäker lipsync till CeeLo Greens låt “Fuck You”.
Ruhani började därefter utforska idén om att själv hålla på med drag, och när hen ställde frågan till sig själv, “Hur skulle jag vara om jag var en man?”, så kom svaret naturligt: “Jag skulle varit världens bästa pappa. Det låg nära till hjärtat, eftersom folk omkring mig under hela min uppväxt påpekat hur lik jag är min pappa.” berättar Ruhani för Interfem.
”Jag skulle vara världens bästa pappa.”
Trion, som Ruhani döpte till Al Jizz Queera, (en parodisering av namnet på nyhetskanalen Al Jazeera), blev en magisk kollision av tre hyperaktiva och kreativa personer som älskar materialet de själva skapar. ”Vi bildade den här dragfamiljen tillsammans, samtidigt som vi blev en del av varandras chosen family”, berättar Ruhani. De hade tidigare lärt känna varandra som kollegor på Egalia Skärholmen, en mötesplats för HBTQI-ungdomar i Stockholms förorter. Detta var dessutom den plats som satte grunden för att de tre, efter sitt arbete på Egalia, ville fortsätta inspirera queera personer som har erfarenheter av att vara barn till första generationens invandrare i Sverige.
”Vi bildar den här dragfamiljen, samtidigt som vi är en del av varandras chosen family.”
Genom sin “fuldrag” vill Al Jizz Queera visa hur roligt och relaterbart drag kan vara, skild från det format en ser i “RuPaul’s Drag Race”. Dessutom riktar sig Al Jizz Queera mot en publik som nödvändigtvis inte ingår i den traditionella dragpubliken i Sverige. Deras identiteter är formade av att ha vuxit upp med föräldrar från länder där Islam har både ett religiöst och kulturellt inflytande. De skämt och sketcher de skapar innehåller ofta interna skämt som kan uppskattas av andra med liknande bakgrund och erfarenheter.
Nyligen prövade Ruhani att uppträda med stand-up under prideveckan. Publiken var till större delen vit och Ruhani insåg snabbt att vissa skämt flög publiken över huvudet, eftersom publiken saknade den nödvändiga kontexten och referensramarna. “Det var en jättehärlig publik men det var synd att dom inte fattade delar av mitt set, men samtidigt så trivs jag med att underhålla en nischad publik. Det är vad Baba Jaan finns till för, att vara den underhållningen jag själv tidigare har saknat.” förklarar Ruhani.
Det kan komma som en överraskning att Baba Jaan och Ruhani är i mångt och mycket varandras motpoler. Baba Jaan är utåtriktad, fräck och saknar självreflektion, medan Ruhani tenderar ha katastroftankar, överanalysera in i minsta detalj och konstant vara orolig över att bli missförstådd. Det märkliga är att varje gång Baba Jaan ska ta över så försvinner all den oro och ångest som Ruhani kan känna ”det är som att Baba Jaan opererar på autopilot så fort jag intar scenen” beskriver hen det som. Det innebär också att när Baba Jaan gör något pinsamt, känner inte Ruhani någon skam, eftersom det är Baba Jaan som står för agerandet, inte Ruhani. Till exempel, när Baba Jaan blev tillfrågad att delta på spårvagnskaraoke, så var Ruhani initialt otroligt nervös och ovillig att ställa upp. Men när hen insåg att det var Baba, och inte Ruhani, som skulle stå där uppe och sjunga, kände hen sig mer manad. ”Baba Jaan är dessutom inte menad att vara särskilt duktig på att sjunga” vilket enligt Ruhani innebar att hen inte längre behövde oroa sig för att göra bort sig ”plötsligt var det lugnt, för det var inte jag som skulle stå där och sjunga framför en massa främlingar på spårvagnen, utan det var Baba, och han bryr sig inte så länge han har kul och får underhålla andra.”
”Det innebär också att när Baba Jaan gör något pinsamt, känner inte Ruhani någon skam, eftersom det är Baba Jaan som står för agerandet, inte Ruhani.”
Personer som har ett liknande utseende som Baba, ofta äldre män, blir glada när de ser hur uttrycksfull Baba är. Ruhani har upplevt att de familjer hen mött i förorterna har visat uppskattning och värme gentemot Baba Jaan och hans familj, troligtvis på grund av att de lyfter och firar deras gemensamma bakgrund och kultur. Ruhani har inte upplevt något hat eller direkt kritik mot deras könsöverskridande uttryck, vilket annars är den generella mediala bilden av sådana gruppers åsikter. Barnen kan vara mer ifrågasättande. Till exempel, när de sminkade sig till musikalen de framförde i Vårberg så frågade barnen gång på gång om Ruhani var tjej eller kille. De nöjde sig inte med hens svar var att hen är Baba Jaan. Efter deras framträdande så samlades samma grupp barn runt trion, varpå en pojke kom fram och frågade om Ruhani var gud. Då svarade hen, som Baba Jaan, att “Om du tror på Baba… så kan jag vara din gud.”
”De-draging” är en process där en person återgår till sin ursprungliga identitet efter en föreställning. Processen involverar att ta bort hela sitt dragutseende, tvätta bort sminket och byta om. Det inkluderar allt från kläder till ansiktsbehåring, peruk och smink. Allt som används för att bygga upp ens dragpersona tas bort. Det är ett sätt att mentalt lämna den roll dragpersonan innehar.
Det är också en lättnad, berättar Ruhani, eftersom hen inte vill vara Baba Jaan på heltid, trots att det är roligt att vara Baba Jaan. ”Många, speciellt de som inte tillhör HBTQI+ communityt, förstår inte att det finns en tydlig skillnad mellan att utföra drag och att vara trans. Det förstnämnda handlar om en påhittad roll för underhållning, medan det senare handlar om vem man faktiskt är.”
Vad gäller framtiden så hoppas Ruhani att trion ska kunna gå vidare med att slutföra musikalen som de började utveckla i slutet av sommaren. För att kunna göra detta behöver de söka finansiering, så det är för närvarande oklart när produktionen kommer att återupptas. Utöver detta frilansar Ruhani som Baba Jaan och illustratör när hen har tid. I vardagen arbetar Ruhani som barn och- ungdomsbibliotekarie.
Följ Baba Jaan på Tiktok:
Följ Al Jizz Queera på Instagram:
skriven av Niki Chalusi (2023)
Interfem arbetar aktivt för att vara en mötesplats för kvinnor, transpersoner och icke-binära som rasifieras, bli medlem och få inbjudningar till våra nätverksträffar (vi står för alla resor) där vi bland annat diskuterar minoritetsstress och andra verktyg för att stötta varandra.
Håll dig uppdaterad med Interfem! 🌟
Genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev får du förstahandsinformation om våra senaste inlägg, insikter och evenemang. Var en av de första att veta om våra kommande event, där platserna kan vara begränsade. Anmäl dig nu och ta del av kunskap, gemenskap och styrka.
