PROBLEMATIK 1: Det finns en ensidig representation av queera och rasifierade berättelser.
Orden ”representation”, ”mångfald” och ”inkludering” är termer som varit återkommande i aktuella diskussioner på senare tid i film, tv och medie-branscherna. Vi vill dock tillföra ett annatperspektiv som handlar om att sätta fokus på vilka berättelser som får utrymme att skildras och att verkliga livserfarenheter spelar roll i skildrandet av fiktiva historier. Historiskt sett har det varit ett fåtal priviligerad personer, ofta vita cis-män, som har bestämt vilka berättelser som får skildras. Därav har vi fått ensidig representation av queera och rasifierade berättelser då de som har tagit beslut av hur dessa historier ska skildras inte har haft förmågan eller ambitionen att se bortom sina egna perspektiv och skapat dem utifrån stereotypa normer.
För att förändra den ensidiga representationen behövs bland annat att:
- en icke-diskriminerande och transparent rekryteringssprocess implementeras i alla delar av branschen så att rasifierade hbtqia+ personer har möjlighet att få arbete.
- branschen tar tillvara på rasifierade hbtqia+ personers levda erfarenheter genom att se och behandla dessa erfarenheter som en unik kompetens.
- branschen arbetar kontinuerligt för att nå talangen där den befinner sig. Till exempel genom att ta fram mentorskapsprogram med och för blivande kreatörer, producenter och filmare av diverse bakgrund.
- strategier för distribution och filmvisningar av rörliga bilder gjorda av filmskapare med marginaliserade bakgrunder ska utvecklas för rasifierade hbtqia+ filmskapare att kunna nå fram till en större publik. Exempelvis genom att etablerade verksamheter erbjuder kostnadsfria platser där filmerna kan visas. Ett bra exempel på ett sådant initiativ är “Friis Frame” i Malmö. Det är ett kostnadsfritt visningsfönster där oberoende filmskapare kan visa sina verk.